Idag var det alltså dax att åka och vinka av farfar på flygplatsen. Men det var inte bara farfar vi vinkade av. Utan även min sambo, hans syster å hennes pojkvän. Farfar visste ingenting om att dom skulle åka med honom ner. Så ca 1½timme innan planet skulle lyfta, var vi nere så dom kunde gå igenom säkerhetskontrollen och vänta på "insidan"..
Jag å barnen (sambons systers två barn & Felicia) satte oss i caféet i väntan på att farfar/morfar skulle komma. Vi hade en trevlig pratstund om skola, förskola, hästar (alla tre barnen är intresserade, inkl. deras mammor) & flygplan.
Äntligen kom då farfar/morfar ett väldigt kramkalas blev det alla tre barnbarn ville ha kramar... jaja även jag å hans fru.. Barnen var så duktiga å sa inget om att dom andra satt där inne å väntade. Utan dom sa att mamma resp pappa jobbade. (barnen är 4, 5, 7 år)
Vilka blickar man får när man går med tre barn som det är så tätt emellan. Haha skulle haft dom stora barnen med mig oxå....
Skulle vilja sett hans min när han såg dom andra å insåg att han inte skulle åka hem å få lugn & ro!!!! Tji fick han.
Planet lyfte naturligtvis 45 min för sent. Jag hade ju lovat barnen att se när dom lyfte. Så vi återvände till caféet nu i sällskap med farfars fru. Vi stod ute och tittade när dom gick ombord å jösses många många händer var i luften och det vinkades hej glatt... Å tillslut så lyfte dom och vi kunde åka hemåt, det var tre trötta barn jag hade i bilen.
*
Tog några kort med mobilen på ett litet plan som inte stod så långt ifrån oss...
Barnen höll för öronen när det startade...
*
Nämen även ett stort plan fastnade fastän det stod långt bort.
*
1 kommentar:
Oj här har hänt grejer sa Gustav Gejer. Plan o farfar o hästar o barn. Ja det är inte utan att man kan överraska folk glatt emellanåt, precis som ni överraskade farfar/morfar..hummm.
Att allt är bra med Dig, ja de ser jag det.
Kramiz Anki N
Skicka en kommentar