Nu är Lord i Trappalanda och springer. Det känns väldigt skönt att ha det gjort. När jag hämta honom i hagen gick han två steg sen stanna han och bet mig. När han skulle gå fick han knappt med bakbenen, han bet några gånger efter mig. Gav lugnande, kelade med honom,tog lite kort. Då hör jag lastbilen, går ut och visar vart jag vill ta bort honom. Betalar. Går in och hämtar Lord och en bunke med godis. Vi går ut och hälsar på "mannen". Han kliar en stund på Lord och pratar med lugn röst. På en bråkdels sekund är han borta. SKÖNT nu slipper han att ha ont.. Jag står kvar med tårarna rinnande tills dom åker. 
5 kommentarer:
Lilla vännen... Det finns inget jag kan säga men det är gott för er & Lord att allt är över. Det värsta är gjort. Kraaaam
Ja du Paula, nu är det gjort. Nu springer han fritt utan smärta...
Kram på dig från Sarah
Var inte rädd för motstånd.
Kom ihåg att det är i motvind som en drake lyfter.
Plågan kan vara det frö ur vilket lyckan spirar.
Se till att viljan att lyckas är oerhört mycket större än rädslan för att misslyckas.
Detta är ett utdrag ur en dikt som jag la i min blogg. När jag skrev den där så går tankarna till dig speciellt i detta stycke.
Kraam
Vet ni det känns faktiskt väldigt skönt att ha det gjort.. (om man få säga så) usch han hade ju såå ont... men som Sarah säger nu springer han utan smärta.... Tack till er Både Susanne å Sarah för att ni finns och är så omtänksamma.
Hur går det för er?
Skicka en kommentar