torsdag 27 november 2008

Gör man alltid fel som förälder?

Den frågan är jag nog inte ensam om att ställa mig!
Små barn små bekymmer stora barn stora bekymmer
Ibland känns det som att man alltid gör fel säger fel saker som förälder. Ibland pratar munnen snabbare än hjärnan hinner reagera. Visst har vi ett härligt förhållande till våra barn men vi är inte perfekta (är någon det?) Många gånger säger man sådant som man ångrar i samma stund som man hör orden komma ur munnen.
*
Jag tänker ofta tillbaka på hur jag själv var och inser nu massa år senare att jag inte var den bästa och snällaste dottern alla gånger. Har sagt till min käre far många gånger att det är otroligt att man själv skall behöva få barn innan man inser att ni bara menade väl , när jag själv var barn. Men en dag kanske mina barn ringer och säger samma till mig.
*
För allt vi säger och gör är ju inte för att vara den "elaka" föräldern utan för att man vill skydda. Fast det upplevs som tjat, gnat och att man alltid är arg. Men så är inte fallet.. Ibland tillåter man saker för att man tror att man är snäll men egentligen är det tvärtom.
*
Man ställer upp i vått och torrt för det är väl det en förälder gör?! Ibland vänder man in&ut på sig för att hinna med det barnen vill. Är det rätt eller fel?
*
När man dessutom hör från andra vågar du verkligen lita på barnen?? Ja, varför skall jag inte göra det? Har alltid sagt till barnen. Att lögnen svider längre än sanningen Så tala alltid sanning! Å stå för vad du gör!! (sanningen kommer alltid fram förr eller senare)
Och jag vet/tror att dom berättar som det är för oss. Många menar att jag är "blåögd" som tror så på dom. Men skall man utgå ifrån att alla ljuger, så hade ju livet varit bra konstigt.
*
Jösses vad flummigt detta blev hoppas någon förstår vad jag menar!
*
Det jag egentligen mena är att det inte är lätt att vara förälder!!
*
Lär av andras fel. Du lever inte tillräckligt länge själv för att göra dem alla
(är från en kylskåpsmagnet)

4 kommentarer:

annette sa...

Det är nog en av de svåratse sakerna i livet egentligen att vara föräldrer, men man ju bara göra sitt allra bästa och hoppas att Det räcker!

Stora Kramen //annette

Anonym sa...

jisses vad svårt det låter. Vad har jag gett mej in på? :P

Anonym sa...

Att vara förälder är inte lätt.
Att vara barn är inte lätt.
Att vara tonåring är inte lätt.
Vem har sagt att livet ska vara lätt?

Skämt o sidor!!! De är inga lätt uppgifter man tar på sig när man skaffar barn - tur är att man inte tänker på det innan man skaffar för då skulle de nog inte bli så många.
Jag känner idag, när mina barn är vuxna, när jag ser att alla blivit bra människor, att de bryr sig om sin mamma och visar det med kärlek och omtanke. Då känner jag att jag nog lyckades som mamma. Att vara perfekt, att alltid göra rätt, det är inte lätt, de e omöjligt, för vi är alla människor. Jag tror ((vet o ser i resultatet)) att om man har förtroende för sina barn, försöker visa dem vad som är rätt och fel, ger massa kärlek, är sig själv, ger och kräver att få ta. ,Ja då blir det ofta himla bra.
Men jösses vad jag skriver - undrar om du ens förstår. Oppss...

((blev de för mycket kan du ju alltid radera)) *ler*
Natti Anki N

Anonym sa...

Man kan väl inte förutsätta att alla ljuger för en. Framför allt inte ens barn. Men en del av att växa upp är väl att skapa sig ett "eget" liv som inte mamma/pappa kan allt om. ex bo på internat... De ljuger inte för oss, de bara undanhåller sanningen ibland tror jag...;))

Fredagskramar Anne

*med en liten unge på internat*