Vad glad jag blir...

...när man är efterfrågad & att det finns härliga blog vänner som blir lite oroliga.

Varför har det varit "tyst" här.. Jo jag har jobbat, och låååånga dagar har det blivit. Igår jobbade jag inte så länge bara till kl.16,30. Åkte direkt till Sätila och hämta hem Sophia & Shere Khan.. Efter mycket bärande (Fia hade packad allt. Det stod färdigt i stallet bara att bära ut) och fast surring av moppe.. Så lastade vi hästen. Han sprang in idag. Duktig pålle.. Väl hemma i stallet så var det dags för bärandet igen.

Hon som äger stallet kom ner och vi hade en trevlig pratstund med mycket skratt och även allvar. (hennes egna uppfödning som är sex år, är utdömd (går till slakt) och jag skall hålla honom. Jag har inte ont av det. Visst det är inte roligt utan ett nödvändigt ont..

Väl hemma runt halv tio så var det väldigt gott med middag som sambon å Felicia ätit flera timmar tidigare. Sen lova jag att jag fullkomligt stupa i säng..

*

Snuvan & hostan är fortfarande kvar. Börjar få träningsvärk av allt hostande & sår under näsan av allt snytande. Idominsalva är jätte bra, men har en strykande (ha ha) åtgång när man måste snyta sig var femte sekund..